Halv sju på morgonen ringde klockan. Jag
hasade mig upp och var mitt i frukost och fika-fixning när Liza ringde, pigg
som en mört. Några minuter senare, efter att ha slagit nytt rekord i att äta
fil snabbt så snabbt som möjligt, var vi på väg. Tre glada tjejer med sikte mot
Stockholm, där en av de största bouldertävlingarna endast för tjejer skulle gå
av stapeln. Väl på plats mötte vi upp en taggad och glad Emese Tot och ganska
snart drog allt igång. Stämmningen var jättehärlig och det var sjukt roligt och
inspirerande att se så många starka klättertjejer. Vi klättrade på tills vi var
så trötta så vi ojade oss varje gång vi höll i stargreppen, och man insåg att
man hade inte så mycket mer att ge. Efter tävlingen var det lunch och
föreläsningar innan finalen, och vid åtta på kvällen styrde vi kosan hemåt
igen, sjukt trötta men glada.
Glada tjejer på Purple Open!
Dagen efter åkte Jimmy och jag först ut
till Höversby, där han testade lite på “Ronin”,
8A, innan vi åkte vidare till
Knutby. Vädret var superfint och det var folk lite här och var i skogen. Madde,
Mia och jag repeterade några roliga problem innan vi gav oss på “Amacord”, en riktigt lurig 6B. Man
börjar på två bra krimpar men med väldigt dåliga fotsteg, för att sedan göra
ett märkligt flytt upp till en list och det hela avslutas med ett långt skick
till kanten. Det är väldigt hala fotsteg och man måste verkligen vara bestämd
när man kliver på. Jag och Madde körde ett tag, men var båda ganska trötta och
bestämde oss för att ge den revansch nästa gång. Det är på sådana här problem
som jag kommer på hur det bra det kan vara att vara stark i fingrarna. Jag har
försökt att ta mig i kragen och lägga in lite greppbräda i träningen. Har kört
fyra olika grepppositioner, fem häng på fem sekunder i varje position. Det är
inte speciellt tungt men jag tänker att det är bra att börja lite lätt för att
undvika överansträngning!