I torsdags åkte ett gäng ut till Knutby för lite klättring en sen sommarkväll. Vädret var finfint, myggen var bortblåst och stämningen var på topp. Vi hamnade oavsiktligt framför "Kolossus" och jag kunde höra filmmusiken till "Den onde, den gode, den fule" spelas upp i mitt huvud. David såg sjukt stark ut redan på första försöket och satte den efter några få gånger. Jag, Linnea och Sara hade några bra press men det gick inte hela vägen. Efter lite fixade med fotpositioner kom vi närmare och närmare. Näst sista flyttet är ett lite lurigt skick till en sloperkant, och därefter måste man högt upp med vänsterfoten innan man skickar in i en spricka och sedan mantlar. Jag föll på näst sista och sista flyttet några gånger och det kändes som krafterna började ta slut. Men Jimmys vanliga kommentar att "man ska inte sluta med ett bra försök" fick oss att testa en sista gång. Och tur var väl det, för äntligen klickade allt och helt plötsligt stod jag på toppen och kollade ner på mina vänner med ett stort leende. Inget är så roligt som att ha testat på något som en gång känts omöjligt, och därefter lyckats att göra det.
David Dahlin
Sara "Biffen" Henriksson
Jag på mördar-gaston-flyttet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar