Så här i tider fyllda av snö och slask är det nästan tortyr att sitta och titta tillbaka på roliga klätterdagar med fint väder. Som tur är bidrar det också till inspiration och framförallt motivation till att träna under denna mörka tid. Här kommer ett litet hopklipp från vackra dagar i Magic:
Extra from Magic from Anna Hessel Hassel on Vimeo.
torsdag 1 januari 2015
måndag 29 december 2014
fredag 24 oktober 2014
lördag 11 oktober 2014
Hej Schweiz
Kort uppdatering. Första veckan i Schweiz har flugit förbi. Vi bor på en liten camping alldeles intill Magic Woods som är relativt folktom såhär på höstkanten. Varje morgon innebär en lång frukostprocedur (mest kanske på grund av vår kaffekvarn i nanostorlek) för att stärka oss innan vi ger oss iväg för att klättra. Det har tagit lite tid att komma in i campinglivet, speciellt när vi har så otroligt många saker på så liten yta.. Klättringen är otroligt kvalitativ och vart man än vänder sig finns det massvis med fina problem att ge sig på. Tjohej!
"Bravo", en fin 6C i sektorn Kamel
Vårt nuvarande hem
torsdag 28 augusti 2014
Fruberget
Förra söndagen åkte jag, Bo, Erik och Jimmy till Fruberget i Västervik. Det blev en superfin dag med strålande solsken och många skratt. Här kommer en liten film:
söndag 29 juni 2014
En sommarkväll i Knutby
För ungefär ett år sedan testade jag för första gången på en boulder i Knutby vid namn "Kolossus". En jättefin överhängande 6C som bjuder på positionsklättring på stora platta grepp och noggranna fotflytt. Den första gången vi körde på den kändes andra flyttet nästan omöjligt. Det är ett hårt axligt gastonflytt med höga fötter och mycket kroppsspänning. En sådant flytt man testar på 3000 gånger och som man får världens träningsvärk av dagen efter.
I torsdags åkte ett gäng ut till Knutby för lite klättring en sen sommarkväll. Vädret var finfint, myggen var bortblåst och stämningen var på topp. Vi hamnade oavsiktligt framför "Kolossus" och jag kunde höra filmmusiken till "Den onde, den gode, den fule" spelas upp i mitt huvud. David såg sjukt stark ut redan på första försöket och satte den efter några få gånger. Jag, Linnea och Sara hade några bra press men det gick inte hela vägen. Efter lite fixade med fotpositioner kom vi närmare och närmare. Näst sista flyttet är ett lite lurigt skick till en sloperkant, och därefter måste man högt upp med vänsterfoten innan man skickar in i en spricka och sedan mantlar. Jag föll på näst sista och sista flyttet några gånger och det kändes som krafterna började ta slut. Men Jimmys vanliga kommentar att "man ska inte sluta med ett bra försök" fick oss att testa en sista gång. Och tur var väl det, för äntligen klickade allt och helt plötsligt stod jag på toppen och kollade ner på mina vänner med ett stort leende. Inget är så roligt som att ha testat på något som en gång känts omöjligt, och därefter lyckats att göra det.
Jag på mördar-gaston-flyttet.
I torsdags åkte ett gäng ut till Knutby för lite klättring en sen sommarkväll. Vädret var finfint, myggen var bortblåst och stämningen var på topp. Vi hamnade oavsiktligt framför "Kolossus" och jag kunde höra filmmusiken till "Den onde, den gode, den fule" spelas upp i mitt huvud. David såg sjukt stark ut redan på första försöket och satte den efter några få gånger. Jag, Linnea och Sara hade några bra press men det gick inte hela vägen. Efter lite fixade med fotpositioner kom vi närmare och närmare. Näst sista flyttet är ett lite lurigt skick till en sloperkant, och därefter måste man högt upp med vänsterfoten innan man skickar in i en spricka och sedan mantlar. Jag föll på näst sista och sista flyttet några gånger och det kändes som krafterna började ta slut. Men Jimmys vanliga kommentar att "man ska inte sluta med ett bra försök" fick oss att testa en sista gång. Och tur var väl det, för äntligen klickade allt och helt plötsligt stod jag på toppen och kollade ner på mina vänner med ett stort leende. Inget är så roligt som att ha testat på något som en gång känts omöjligt, och därefter lyckats att göra det.
David Dahlin
Sara "Biffen" Henriksson
söndag 11 maj 2014
Två slitna tjejer i Stavsjö
För några helger sedan, dagen efter att den avslutande delen i Norrköpingscupen i bouldering gått av stapeln, begav sig ett gäng slitna klättrare till Stavsjö. Jag och min käre vapendragare Emese Tot kände oss som två gamla tanter, slitna och trötta, men klättra skulle vi minsann göra ändå. Så vi parkerade våra rullatorer vid "Klassikern", en ganska hård 6A+ och efter att vi ojat och beklagat oss ett tag dansade Emese upp för den. Vi begav oss vidare och testade på "Meningen med livet" 6B, som jag fick till tack vare Emeses tåkroksbeta. Vi nöjde oss med våra två bestigningar och kände oss om möjligt ännu tröttare än innan. Och efter att ha sett Mikael Mattson göra världens slutskick på highballen "Köpman Wighart" 7A (vilket fick mig att nästan sätta löständerna i halsen) bestämde vi oss för att bege oss hemåt och rehabilitera oss, både psykiskt och fysiskt.
Emese Tot på "Klassikern" 6A+
"Meningen med livet" 6B
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)